Förebyggande sjukpenning fick anställda på fötter
När Lunds kommun prövade förebyggande sjukpenning blev resultatet över förväntan. Tre månader efter insatsen jobbade alla nio deltagarna.
Det här är träningsprogrammet i Lund
• Fysisk träning på en träningslokal i kommunen, i grupp och individuellt. Personlig tränare och sjukgymnast som stöd.
• Mentalt stöd i form av mindfulness och samtal med psykolog på företagshälsovården.
• Inspirationsföreläsningar om motivation, stresshantering, kost och hälsa.
Vad är förebyggande sjukpenning?
En anställd kan få sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga sjukdom eller för att förkorta sjukdomstiden.
Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan.
Vid förebyggande sjukpenning gäller inte karensavdrag, utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från och med första behandlingsdagen.
Läs mer på Försäkringskassans webbplats.
Den förebyggande sjukpenningen erbjöds till en grupp anställda som var i riskzonen för att bli sjukskrivna för stressrelaterade sjukdomar. Den kombinerades med ett individuellt anpassat träningsprogram där deltagarna fick fysisk och mental träning. Programmet genomfördes i november och december 2017.
Suntarbetsliv frågade företagshälsan, en chef och en deltagare vad framgången bestod i, tre månader efter insatsen.
Annika Berntsson, företagssköterska – hur har ni gått tillväga?
– Det här erbjudandet gick ut till alla chefer i barn- och skolförvaltningen. Jag var ute och presenterade idén för dem, tillsammans med HR. Cheferna fick sedan föreslå kandidater till programmet. Det är ju de som kan se vilka som visar tidiga symptom på stressrelaterad ohälsa.
– De anställda som föreslagits av cheferna fick sedan träffa vår företagsläkare. Han skrev individuella underlag för var och en som Försäkringskassan sedan godkände.
Deltagarna fick delta i ett sex veckors program på förmiddagarna. Vad innehöll programmet?
– Det innehöll fysisk träning på en träningslokal. Deltagarna fick också bland annat mentalt stöd i form av mindfulness och samtal med psykolog på företagshälsovården.
– Förvaltningen hade anslagit pengar till vikarier på heltid. När deltagarna gick tillbaka till jobbet på eftermiddagarna fanns vikarien alltså kvar där som en extra resurs.
Har ni kunnat se några resultat?
– Ja, det har vi. Jag bjöd in till en återträff tio veckor senare. Då kunde vi se att alla som deltog fortfarande upplevde att de hade en god hälsa. I sex av fallen kan vi tydligt se att vi har förhindrat en långtidssjukskrivning. De personerna arbetar heltid idag. Alla deltagare arbetar idag.
Har det sparat pengar för kommunen också?
– Absolut. En anställd som blir långtidssjukskriven kostar omkring en halv miljon kronor per år för arbetsgivaren. Hela projektet kostade inte mer än så, inklusive kostnaden för vikarier. Om sex personer har klarat sig från sjukskrivning har man sparat mycket personligt lidande, och dessutom nästan tre miljoner kronor för kommunen.
Anna-Karin Rhodin, rektor för Backaskolan i Lund, hade fyra av sina 70-talet medarbetare med i programmet.
Vad betydde det här programmet för dig som chef?
– Det är ett stöd för mig att ha något att erbjuda dem som kan behöva hjälp att komma igen. Det jag gillar med programmet är att det tog hänsyn till hela människan.
Linda Andersen, förskollärare, var en av dem som deltog.
Vad var bäst med programmet?
– Att få tid att använda de där verktygen man vet att man borde använda, men inte har tid för – sådant som mindfulness, meditation och promenader. Det var också bra att träffa andra i samma situation. Vi hade många bra samtal i gruppen.
Hur mår du nu, tre månader efteråt?
– Jag har fått en bättre framtidstro! Jag hoppas verkligen de gör det här permanent i kommunen. Jag vet många som skulle ha nytta av det, lika mycket som jag hade.
Text: Åsa Hammar