Smärta är individuellt och kan ha många olika bakomliggande orsaker. Här kan du läsa om tidiga signaler på belastningsskador, vad som kan orsaka smärta och hur ni kan arbeta förbyggande på arbetsplatsen.
De allra flesta upplever smärta någon gång i livet. Vissa gör det dagligen – hela 18 % av befolkningen i Sverige lever med någon form av smärta. Diagnoser kopplade till smärta står för en stor del av den långa sjukfrånvaron – en viktig faktor att ta hänsyn till i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Viss smärta är tydligt kopplad till en specifik del av kroppen medan annan smärta kan vara mer diffus och utbredd. Förutom värk kan man känna stickningar, en brinnande känsla och även hugg av smärta som kan stråla ut från olika delar av kroppen.
Smärta hänger ofta ihop med någon form av psykisk ohälsa. Cirka 35 procent av de som har långvarig smärta lider samtidigt av depression, nedstämdhet, ångest och oro.
Långvarig smärta leder ofta till nedsatt rörelseförmåga, minskad muskelstyrka, svårigheter att lyfta saker eller att gå. Arbetsmoment som ställer vissa fysiska krav kan alltså bli svåra att klara av utan arbetsanpassningar eller hjälpmedel.
Det är vanligt att det uppstår en ond cirkel av sömnsvårigheter på grund av smärta, vilket kan leda till ökade besvär. Arbetsanpassningar kan då handla om att dra ned på arbetstiden och att undvika moment som kräver mer ork än personen har. Mediciner mot smärta kan också påverka den kognitiva förmågan och orsaka trötthet.
Smärta och framförallt i kombination med psykisk ohälsa påverkar ofta de kognitiva förmågorna. Det kan handla om koncentration, minne, uppmärksamhet, abstrakt tänkande och förmåga att planera sin tid. Arbetsuppgifter som ställer krav på dessa kognitiva förmågor blir då svårare att klara av utan hjälpmedel eller anpassningar.
Smärta kan bero på många olika saker som sjukdom, stress eller skada. Besvären kan också orsakas av förslitning och att kroppen belastats på ett felaktigt sätt. I vissa fall går det inte att hitta orsaken.
Vanliga diagnoser vid smärta är ofta kopplade till rörelseorganen, som exempelvis ryggvärk, fibromyalgi, diskbråck, artros, ledvärk och ledgångsreumatism. Även migrän är förknippat med intensiv smärta.
Två relativt vanliga tillstånd förknippade med smärta är långvarig smärta och belastningsskador. Om smärtan varat mer än 3-6 månader kallas den för långvarig smärta. Kroppen är gjord för rörelse och klarar även belastning väldigt bra. Men när vi gör något för länge, något är för tungt, vi har fel kroppsställning, eller tar paus för sällan eller under för kort tid och har för lite variation i rörelserna kan belastningsskador uppstå. Även mycket stillasittande kan ge negativa hälsoeffekter.
Här ges exempel på vad som kan orsaka värk och smärta:
Smärta och värk kan utvecklas av fysiska krav i arbetet. Exempelvis:
Forskning visar att många med stressrelaterad ohälsa också har värk och smärta i olika delar av kroppen, som exempelvis rygg och nacke. Så smärta kan vara kroppens signal på osund stress.
Stress i sig kan också förvärra upplevelsen och förloppet av smärta och värk.
Många gånger ligger en kombination av orsaker bakom en långvarig smärtproblematik. Det kan handla om ergonomiska brister i arbetsmiljön, monotona arbetsuppgifter i kombination med hög arbetsbelastning, vantrivsel och bristande stöd från kollegor och chef.
Det är inte farligt att arbeta trots smärta och ofta är det bättre att fortsätta arbeta för att hålla igång socialt och även fysiskt. Om insatser och anpassningar görs i tid finns det goda chanser att undvika sjukfrånvaro, långvarig smärta och en utdragen rehabiliteringsprocess. Forskning har dessutom visat att lång sjukfrånvaro ökar risken för att medarbetaren inte kommer tillbaka i arbete.
Här ges exempel på vad som bidrar till att förebygga värk och smärta.
Att jobba aktivt med att skapa en god social arbetsmiljö ger förutsättningar för att alla ska må bra på jobbet. Att trivas på arbetet, både med sina arbetskamrater, sin chef och med arbetsuppgifterna minskar risken för att du ska drabbas av långvarig smärta. Det ökar också chansen att du ska komma tillbaka snabbare i arbete om du är sjukskriven.
Att få stöd av sina kollegor och sin chef kan förebygga ohälsa orsakad av arbetet. Som chef är det viktigt att undersöka och lyssna på medarbetares eventuella behov av stöd och arbetsanpassningar. Och också genomföra de arbetsanpassningar och insatser som är nödvändiga och möjliga för att minska risken för ohälsa och sjukfrånvaro.
Rör på dig – att hålla igång fysiskt är en känd friskfaktor. Både för att minska risken att drabbas av långvarig smärta och för att öka chansen att komma tillbaka i arbete på ett hållbart sätt. Stanna kvar i arbete om det är möjligt, även om du har ont. Gå tillbaka i arbete även om du inte är helt smärtfri – att vara på arbetet är i grunden en friskfaktor.
Det är ganska vanligt att personer med mer långvarig smärta har stressrelaterade problem. Därför är det bra att hålla koll på arbetsbelastningen och vara uppmärksam på tidiga signaler på osund stress. Fysiska belastningsskador är heller inget som uppstår över en natt, utan kroppen säger vanligtvis ifrån på olika sätt. Exempelvis genom:
Det kan finnas många orsaker till smärta. Det går dock att minska risken för smärta genom att jobba med friskfaktorer, det som får oss att må bra på arbetet. Det är också värdefullt att stärka arbetsförmågan hos medarbetare genom möjliga arbetsanpassningar så tidigt som möjligt.
Under fliken Stöd i processen i menyn hittar du som chef stöd för att hålla samtal med din medarbetare och få hjälp med exempel på olika arbetsanpassningar.
Du som medarbetare hittar här ett självskattningstest för att reflektera över din nuvarande arbetsförmåga och även stöd inför samtal med din chef.
För dig som skyddsombud finns stödmaterial för samtal med kollegor och andra aktörer som är involverade i rehabprocessen.
Börja gärna med att läsa om hur sjukfrånvaro kan förebyggas.
Lagom är bäst. Lite fysisk belastning på jobbet är bara bra. Minst värk har de som varken rör sig för lite eller för mycket. Bra ledarskap och att ha inflytande hjälper också mot värk och belastningsbesvär.
Att ha ont under långa perioder kan göra det svårt att sköta ett jobb. Kan strukturerade samtal mellan chef och anställd hjälpa en sådan person tillbaka till jobbet? Det ska en grupp forskare undersöka.