Veta mer Roller och ansvar

Många olika aktörer och funktioner är inblandade i arbetet med arbetsanpassningar och arbetslivsinriktad rehabilitering. Här kan du läsa mer om roller och ansvar i arbetet.

Roller och ansvar

Om roller och ansvar

Tydliggör vem som gör vad

För att arbetet med tidiga signaler, arbetsanpassningar och rehabilitering ska vara effektivt behöver roller och ansvar vara tydliga. Oftast är chef, medarbetare och skyddsombud eller annan stödperson inblandade. Tillsammans gör ni upp en plan för arbetsanpassningar och återgång i arbetet. Ibland behöver även fler involveras och samverka, exempelvis hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan.

Arbetsgivarens ansvar

I kommuner och regioner är det de förtroendevalda som ytterst är arbetsgivare, i aktiebolag eller ekonomiska föreningar är det styrelsen.

Utse en ansvarig

Arbetet med arbetsanpassning regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2020:5 Arbetsanpassning. Arbetsgivaren fördelar arbetsmiljöarbetsuppgifter ut i organisationen, vanligtvis till chefer. Varje chef har oftast ett fördelat ansvar för rehabiliteringsarbetet. HR ansvarar i regel för att ta fram processerna, men ansvaret för arbetsmiljöarbetsuppgiften att bedriva arbetsanpassning ligger på chefen. Den som ges ansvaret måste också få rimliga förutsättningar.

Struktur och organisation för arbetet

Det ska finnas en väl organiserad struktur för arbetet med arbetsanpassningar och rehabilitering så att det är tydligt vad som ska göras, vem som ska göra vad, hur det ska göras och inom vilka ramar och när.

Om återgång inte är möjligt

Det är arbetsgivarens ansvar att så långt det är möjligt se till att medarbetaren kan arbeta kvar.

Om en medarbetare ändå inte kan komma tillbaka till sitt ordinarie arbete ska arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning för att ta reda på möjligheterna till annat arbete. Skulle inte heller detta vara möjligt är det arbetsgivarens ansvar att visa att medarbetaren har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren.

Informera medarbetaren om att hon eller han kan ta kontakt med sin fackliga organisation för fortsatt stöd om behov finns.

Arbetsgivaren ska kunna visa att man noggrant utrett alla möjligheter till rehabiliterings- och anpassningsåtgärder. Först när arbetsgivaren gjort detta finns saklig grund för uppsägning.

Läs mer i §7 Lagen om anställningsskydd, LAS.

Chefens roll

Arbetsgivaren har alltid det yttersta arbetsmiljöansvaret och du som chef får i regel ansvar för specifika arbetsmiljöuppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ditt ansvar i korthet

  • Arbeta för en god arbetsmiljö för alla, utan risker för skador och ohälsa.
  • Undersök behov av och erbjud möjliga arbetsanpassningar och stöd om en medarbetare har nedsatt arbetsförmåga.
  • Skapa möjlighet för medarbetaren att medverka i utredning, utformning och uppföljning av arbetsanpassningen.
  • Gör en plan för återgång i arbete tillsammans med medarbetaren senast dag 30 om sjukskrivningen bedöms bli längre än 60 dagar, med vissa undantag.
  • Håll kontakt om en medarbetare är frånvarande.
  • Håll dig informerad om din medarbetares hälsoläge vid frånvaro.
  • Gör en arbetsskadeanmälan tillsammans med skyddsombudet och den skadade till Försäkringskassan och AFA Försäkring om det är aktuellt. Läs mer på sidan om Försäkringar och förmåner.
  • Skyldighet att utreda ohälsa eller olycksfall i arbetet samt skyldighet att utreda om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet. Detta i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall.
  • Anmäl tillbud och arbetsolyckor till Arbetsmiljöverket.
  • Bidra till verksamhetens utveckling genom att exempelvis uppmärksamma arbetsgivaren på möjliga förbättringar i arbetet med arbetsanpassningar och annat arbetsmiljöarbete.

Förutsättningar för uppgiften

Du som ansvarig behöver också förutsättningar för din arbetsmiljöuppgift i form av resurser och kunskaper för att kunna arbeta med ovanstående områden. HR/Personalavdelningen kan ofta ge olika former av stöd för uppgiften. Du har annars möjlighet att returnera din arbetsmiljöuppgift och ansvaret för den.

Det här behöver arbetsgivaren inte göra:

  • Arbetsanpassa om det innebär en ökad risk för skador eller ohälsa hos andra medarbetare.
  • Skapa en ny tjänst eller helt nya arbetsuppgifter för att en medarbetare ska kunna arbeta.

Medarbetarens roll

Rättigheter och skyldigheter

När du skrev på anställningsavtalet hos din arbetsgivare ingick du ett avtal som innebär vissa skyldigheter och rättigheter. En sådan skyldighet är att medverka i din rehabilitering så att du snarast möjligt åter kan bidra på arbetet. Arbetsgivaren å sin sida ska bidra så att du kan fungera och må bra på arbetet.

Samarbeta i arbetsmiljöarbetet

Både arbetsmiljöarbetet och verksamhetens utveckling är helt beroende av medarbetares engagemang och kompetens. Som medarbetare ska du därför få förutsättningar för att aktivt kunna delta i arbetsmiljöarbetet, även om du inte har ett formellt ansvar.

Det betyder att du exempelvis ska varna för risker och rapportera tillbud samt föreslå åtgärder. Du ska följa regler och föreskrifter. Använda skyddsanordningar och iaktta försiktighet i övrigt för att du inte ska drabbas av skada eller ohälsa på arbetet. Du ska också bidra genom att lämna synpunkter på det som genomförts. Det är en viktig del i att förebygga ohälsa och skador hos både dig själv och andra.

Om du har tidiga signaler på ohälsa

Berätta för din arbetsgivare hur det ligger till så att ni tillsammans kan undersöka behovet av arbetsanpassningar eller stöd. Det är sedan din chef som bedömer vilket stöd du kan få och vilka arbetsanpassningar som är möjliga att genomföra. Målet är att du ska behålla eller återfå arbetsförmågan så att du kan fortsätta arbeta. Fortsätt dialogen om det behövs.

Medverka i din rehabilitering

Om du blir sjukskriven ska du efter bästa förmåga ta egna initiativ och medverka i din rehabiliteringsprocess. Du behöver lämna in de uppgifter, exempelvis läkarintyg eller andra bedömningar och skriftliga uppgifter, som behövs för att det ska bli tydligt vilket behov av arbetsanpassningar du har. Om du har tankar om vad arbetsgivaren kan göra för att du ska kunna komma tillbaka till arbetet tidigare ska du berätta det för din chef.

Stödperson

Vill du, har du möjlighet att få stöd i processen från ditt:

  • Skyddsombud eller
  • Facklig representant

Du har också möjlighet att ta stöd av en annan person som du har förtroende för. Det kan exempelvis vara en anhörig, vän eller kollega.

Skyddsombudets roll

Som skyddsombud har du i uppdrag att företräda kollegorna inom ditt skyddsområde i arbetsmiljöfrågor. Du ska samverka med arbetsgivaren i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Du bevakar att arbetsgivaren uppfyller det som är reglerat i Arbetsmiljölagen 3 kapitlet 2a§ och ser till att åtgärder vidtas mot ohälsa och olycksfall.

Ditt uppdrag i korthet

  • Delta vid planering och genomförande av arbetsmiljöarbetet.
  • Delta på uppföljningar.
  • Företräd alla dina kollegor i arbetsmiljöfrågor, därmed även i rehabiliteringsarbetet på ett övergripande plan.
  • Informera dina kollegor om din roll i arbetsmiljöarbetet generellt, och i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.
  • Samverka med arbetsgivaren när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering i förebyggande syfte och bevaka att det finns rutiner för hantering av sjukskrivningar och rehabilitering.
  • Kontrollera att arbetsgivaren uppfyller kraven för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering.
  • Ge stöd i enskilda ärenden i exempelvis rehabilitering och arbetsanpassning om din kollega har önskat det.
  • I vissa fall kan en arbetsförmågebedömning visa att medarbetaren inte längre har arbetsförmåga i relation till sitt arbete, och då kan det bli aktuellt med uppsägning som regleras i Lagen om anställningsskydd. Om medarbetaren önskar kan hon eller han ta kontakt med sin fackliga organisation för fortsatt stöd.
  • Sekretess gäller för skyddsombud enligt Arbetsmiljölagen. Det innebär att information från såväl arbetsgivaren som enskilda personer inte får föras vidare utan samtycke.

Läs mer i Arbetsmiljölagen.

Skyddskommitté eller samverkansgrupp

Vid ett arbetsställe där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts ska det finnas en skyddskommitté och den ska vara sammansatt av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. En skyddskommitté ska tillsättas även vid arbetsställen med mindre antal arbetstagare, om det begärs av arbetstagarna.

Samverkansgrupper finns där samverkansavtal har slutits. Samverkansgruppen är tillika skyddskommitté och kan finnas på flera beslutsnivåer i organisationen.

Skyddskommittén eller samverkansgruppen har en viktig uppgift i arbetet med arbetsanpassningar. Frågor om bland annat företagshälsovård och verksamheten kopplade till arbetsanpassningar och rehabilitering på arbetsplatsen hanteras i dessa grupper, dock inte inte enskilda ärenden.

Skyddskommittén behandlar frågor kring rehabiliteringsrutiner på arbetsplatser med fler än 50 anställda.

Skyddskommittén skall också delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden.

Läs mer i Kapitel 6 §9 Arbetsmiljölagen.

Fackliga organisationens roll

  • Bistår med stöd vid behov av rehabilitering eller arbetsanpassning samt vid förändring av arbets- och anställningsförhållanden, om medarbetaren önskar det.
  • Bidrar med förslag på lösningar och motiverar medarbetaren.
  • Tar upp allmänna frågor om arbetsanpassning och rehabilitering i skyddskommittén.
  • Om rehabiliteringen av en medarbetare innebär en ”viktigare förändring av arbets- och anställningsförhållanden” så aktualiseras medbestämmandelagens bestämmelser.

HR-funktionens roll

  • Ansvarar oftast för arbetsmiljöarbetets metoder och processer.
  • Ansvarar oftast för metoder och processer i arbetet med arbetsanpassningar och rehabilitering.
  • Är ett stöd till chefen i rehabiliteringsprocessen, och ansvarar ibland för vissa delar.
  • Ansvarar ofta för processen när en medarbetare inte kan återgå i sitt ordinarie arbete.

När samarbete med fler aktörer behövs

Om rehabiliteringsprocessen blir långvarig blir ofta fler aktörer inblandade. För att det ska fungera på ett bra sätt är samarbete viktigt. En rehab-koodinator kan hålla ihop processen.

Rehabkoordinatorn

Både hälso- och sjukvården och företagshälsovården kan ofta erbjuda ett stöd i form av en rehabkoordinator för att hjälpa och underlätta för medarbetaren som är sjukfrånvarande.

Rehabkoordinatorns roll:

  • Samordnar olika insatser så att de blir så effektiva som möjligt.
  • Ger stöd och råd, och kan också dela viss typ av information om den sjukfrånvarande till dem som behöver.
  • Kan kalla till och hålla i möten.

Hälso- och sjukvården

  • Ansvarar för den medicinska rehabiliteringen och ska ge den vård och behandling som behövs.
  • Skriver sjukintyget som ligger till grund för sjukskrivningen. Sjukintyget är ett viktigt underlag när arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön, och Försäkringskassan fattar beslut om rätt till sjukpenning.
  • Kan bidra med en rehabkoordinator som håller ihop rehabiliteringen och bidrar till samverkan genom att kalla till och hålla i möten.

Kommunen

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har kommunen och regionen ett delat ansvar för hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Kommunen ska tillsammans med den enskilde upprätta en plan när insatser erbjuds där det ska framgå vilka insatser som är planerade och beslutade. Exempelvis har kommunens socialtjänst och hälso- och sjukvården ett delat ansvar för missbruk och beroende.

Läs mer i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Företagshälsovården

Företagshälsovården arbetar på uppdrag av arbetsgivaren och är en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Den fungerar som ett stöd till både chef och medarbetare i processen.

  • Kan bidra med expertkunskaper inom arbetsmiljöområdet och hälsa på arbetsplatsen, till exempel i medicin, ergonomi, beteendevetenskap och organisationskunskap samt bistå med samtalsterapi.
  • Kan hjälpa arbetsgivaren såväl i det förebyggande som i det rehabiliterande arbetet.
  • Stöd för att reda ut medarbetares arbetsförmåga och behov av arbetsanpassningar.
  • Kan bidra med en rehabkoordinator som håller ihop rehabiliteringen, bidrar till samverkan genom att kalla till och hålla i möten om arbetsgivaren beställer detta.

Försäkringskassan

Har det övergripande ansvaret för att samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsarbetet. Försäkringskassan utreder behovet av arbetslivsinriktade åtgärder och samordnar insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer för att patienten ska kunna återgå i arbete eller arbetssökande.

  • Ska, om den sjukskrivne medger det, samarbeta med arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, och andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade.
  • Ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl och att de inblandade vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering.
  • Ska upprätta en rehabiliteringsplan om den sjukskrivne behöver en rehabiliteringsåtgärd för vilken rehabiliteringsersättning kan lämnas. Planen ska upprättas i samråd med den sjukskrivne.
  • Kan också hjälpa till med att förklara vilka ersättningar som gäller för vilka perioder. Läs mer på sidan om Försäkringar och förmåner.
  • Kalla till avstämningsmöten för att samla alla aktörer som är inblandade i en rehabiliteringsprocess.

Arbetsförmedlingen

  • Förmedlar arbetsplatser.
  • Vägleder arbetssökande och erbjuder vidareutbildning om det under rehabiliteringsprocessens gång visar sig att medarbetaren inte blir hjälpt vare sig av rehabiliteringsinsatser eller arbetsanpassningar.
Tre personer sitter och samtalar.

Veta mer

Läs om samtal och möten

En framgångsfaktor i rehabilitering är ett gott samarbete med alla inblandade. För att det ska fungera behövs effektiva samtal och möten som bidrar till en gemensam syn på situationen.