Veta mer Försäkringar och förmåner

Ersättningar, försäkringar och förmåner kan ibland kännas som en djungel. Här kan du läsa om vad medarbetare kan ha rätt till vid sjukskrivning, och även arbetsgivarens möjlighet att söka ersättning i det förebyggande arbetet och när det gäller rehabilitering.

Försäkringar och förmåner

Om försäkringar och förmåner

Rätten till sjuklön

Under de första 14 dagarna som du är sjuk och har sjukanmält dig betalar arbetsgivaren sjuklön i stället för vanlig lön. Det är din arbetsgivare som utifrån kontakt med dig och det läkarintyg du lämnar in avgör om du har rätt till sjuklön, det vill säga om du har en sjukdom som gör att du inte kan arbeta hela eller delar av tiden. Efter 7 dagar ska du som medarbetare styrka nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg.

Sjuklönen är steglös

Arbetsgivaren ska bedöma om du har förmåga att arbeta exempelvis 5, 10, 15, 30 eller 60 procent. Under sjuklöneperioden kan arbetsgivaren och läkaren bedöma arbetsförmågan steglöst. Det betyder att man inte behöver begränsa sig till de fyra nivåer som gäller när Försäkringskassan bedömer rätt till sjukpenning. En steglös bedömning betyder att din arbetsförmåga kan tas till vara på ett mer optimalt sätt.

Om du bedöms kunna arbeta exempelvis 40 procent har du rätt till sjuklön för 60 procent av tiden om du arbetar heltid. När du blir sjuk görs ett avdrag på sjuklönen om 20 procent för en genomsnittlig arbetsvecka, så kallat karensavdrag. Om du har oregelbundna arbetstider räknas ett snitt ut över en representativ tid. Skulle du bli sjuk igen inom fem dagar görs vanligtvis inget nytt karensavdrag.

Ändrade regler under coronapandemin

Vissa regler är ändrade tillfälligt. Om du exempelvis fått karensavdrag på din sjuklön kan du som medarbetare från och med 11 mars 2020 ansöka om ersättning för karensperioden. Du ansöker själv. Läs mer på Försäkringskassan.

Anställningstid och sjuklön

Lagen om sjuklön, SjLL, innehåller regler kring sjuklön och omfattar alla medarbetare som är tillsvidareanställda eller har en tidsbegränsad anställning på minst en månad. Om den som blir sjuk har en kortare anställningstid än en månad måste personen ha tillträtt och sedan varit anställd i en sammanhängande period av minst 14 kalenderdagar för att sjuklön ska kunna betalas ut. Läs mer i Lagen om sjuklön.

Vad är allmänt högriskskydd?

Allmänt högriskskydd innebär att en medarbetare som varit sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod slipper karensavdrag, och i stället får sjuklön redan från första sjukdagen. Tolvmånadersperioden börjar från och med det första tillfället som medarbetaren går miste om sjuklön på grund av karensavdraget.

Vad är särskilt högriskskydd?

Om du som medarbetare har en medicinskt dokumenterad sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du troligen behöver vara borta från arbetet minst tio gånger om året eller sjuk fler än 28 dagar i följd kan du ansöka om Särskilt högriskskydd. Då kan arbetsgivaren få tillbaka sina sjuklönekostnader från Försäkringskassan. Om du får särskilt högriskskydd för många korta sjukperioder slipper du karensavdraget.

Läs mer om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan.

Rätten till sjukpenning

Efter de första 14 dagarna bedömer Försäkringskassan rätten till sjukpenning. Grunden i bedömningarna är att du ska ha en sjukdom där diagnos satts av läkare och som påverkar din förmåga att utföra ditt arbete.

En sjukdom innebär nämligen inte automatiskt att du har rätt till sjukpenning. Det är bara om sjukdomen påverkar din förmåga att utföra ditt ordinarie eller annat arbete, som du har rätt till sjukpenning. Sjukintyget från läkaren är grunden för denna bedömning. Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst 25 procent. Läs mer i Kapitel 27 §2 i Socialförsäkringsbalken.

Din sjukpenning grundar sig på den sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) du har. Försäkringskassan räknar ut vilken SGI du har och den räknas ut ifrån din beräknade totala årsinkomst.

Sjukpenningens tre olika former

Sjukpenning kan betalas ut i tre olika former och kan alla tre bytas ut mot rehabiliteringsersättning.

Källa: AFA Försäkring och Försäkringskassan.

Sjukpenning på normal nivå

Betalas ut i som längst 364 dagar.

Det finns vissa undantag från tidsbegränsningen om sjukdomen bedöms som mycket allvarlig till exempel tumörsjukdom, eller väntan på organdonation av vitala organ.

Ersättningen är 80 procent av din sjukpenninggrundade inkomst (SGI), multiplicerad med 0,97.

Sjukpenning på fortsättningsnivå

Betalas ut efter 364 dagar om sjukskrivningen pågår.

Läkare utreder din medicinska arbetsförmåga och bedöms denna fortsatt som nedsatt beviljar Försäkringskassan sjukpenning på fortsättningsnivå.

Ersättningen är nu 75 procent av din sjukpenninggrundade inkomst (SGI), multiplicerad med 0,97.

Sjukpenning i särskilda fall

Om du inte har en SGI, eller en väldigt låg, kan du ha rätt till denna form.

Din arbetsförmåga prövas mot arbetsmarknaden och om Försäkringskassan kan fastställa att det finns arbetsförmåga dras sjukpenningen in.

Ersättningsnivåerna ser ut enligt nedan oavsett hur lång tid ersättningen betalas ut:

  • 160 kronor/dag vid heltidsersättning
  • 120 kronor/dag vid 75 procent ersättning
  • 80 kronor/dag vid halvtidsersättning
  • 40 kronor/dag vid 25 procent ersättning

Förebyggande sjukpenning

Om du behöver avstå från att arbeta på grund av en medicinsk behandling eller rehabilitering kan du få förebyggande sjukpenning av Försäkringskassan. Behandlingen eller rehabiliteringen ska syfta till att förebygga eller förkorta sjukdom.

Du kan få förebyggande sjukpenning om du

  • Har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som riskerar att påverka din arbetsförmåga.
  • På grund av behandlingen eller rehabiliteringen behöver avstå från arbete under minst en fjärdedel av din arbetstid per dag.
  • Blivit ordinerad behandlingen av en läkare.

Du söker själv sjukpenning

Om du beviljas förebyggande sjukpenning slipper du karensperiod och arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön. Sök själv hos Försäkringskassan.

Försäkringskassans rehabiliteringskedja

Försäkringskassans prövar rätten till sjukpenning vid olika förutbestämda tidsintervall – efter 90, 180 och 365 dagar.

Dag 15–90

Efter sjuklöneperiodens första 14 dagar betalas sjukpenning ut av Försäkringskassan om du inte kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete hos din arbetsgivare. Din arbetsförmåga och sjukdom är i fokus när bedömningen görs.

Dag 91–180

Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls inom din anställning.

Dag 181–364

Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Om det föreligger särskilda skäl, som till exempel att du väntar på en operation, kan bedömningen av arbetsförmågan mot ett annat arbete skjutas upp. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180. Det gäller också om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Läs mer på Försäkringskassan.

Möjliga ersättningar i rehabilitering

Istället för sjukpenning finns andra former av ersättningar som du kan ha rätt till.

Rehabiliteringsersättning

När kan det vara aktuellt?

Om du deltar i arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser som till exempel arbetsträning kan du få rehabiliteringsersättning istället för sjukpenning. Ersättningsnivån är samma som sjukpenningen.

Vad består ersättningen av?

Rehabiliteringsersättningen består av en rehabiliteringspenning som ska täcka de inkomstförluster som blir i samband med att du deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering, samt ett särskilt bidrag som ska täcka merkostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen, till exempel resekostnader, ersättning för läromedel eller kursavgifter.

Sjukersättning vid sjukdom

Sjukersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 64 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden.

Aktivitetsersättning

När kan det vara aktuellt?

Om du är mellan 19–29 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år så kan du få aktivitetsersättning. Under tiden du har ersättningen kan du få hjälp och stöd med att komma i arbete med hjälp av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens olika stödinsatser.

Ersättning från AFA Försäkring

Du som är medarbetare i en kommun, region eller i ett kommunalt företag som är medlem i Sobona har via arbetsgivarens kollektivavtal en försäkring via AFA Försäkring. Den kan ge dig ytterligare möjligheter till ersättning under sjukdom. Undersök vad som ingår i din anställning. HR/Personalavdelningen kan ge dig mer information om de olika försäkringarna. Många arbetsplatser har även särskilda försäkringsinformatörer som är utbildade av AFA Försäkring. Det är du själv som måste söka ersättning hos AFA Försäkring.

Källa: AFA Försäkring

Avtalsgruppförsäkring (AGS-KL)

Om du varit anställd i minst 90 dagar under de senaste två åren och är sjukskriven med rätt till sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, har du rätt till en kompletterande ersättning från avtalsgruppsförsäkringen AGS-KL från AFA Försäkring.

Ersättning betalas ut i form av en dagsersättning, som är cirka 10 % av din lön.

För dig som tillsvidareanställd gäller att du kan få ersättning dag 91–360. För dig som timavlönad gäller att du kan få ersättning dag 15-360.

Anmälan

Du som medarbetare anmäler själv via e-tjänst på afaforsakring.se.

Trygghetsförsäkring  vid arbetsskada

Om du drabbats av en arbetsskada på arbetet kan du få ersättning från Trygghetsförsäkringen (TFA, TFA-KL).

En arbetsskada kan vara ett olycksfall som inträffar när du är på arbetet, ett färdolycksfall som sker om du råkar ut för något på väg till eller från arbetet, eller en arbetssjukdom. Även skador på grund av hot och våld kan räknas som arbetsskada.

Anmälan

Du som medarbetare anmäler själv via e-tjänst på afaforsakring.se.

Särskild AGS-KL-förmån

Har Försäkringskassan gjort bedömningen att du efter 180 dagar i rehabiliteringskedjan inte längre har rätt till sjukpenning utifrån att du bedöms klara ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden kan du ha rätt till ersättning från AFA Försäkring.

Du är fortfarande sjukskriven från ditt ordinarie arbete och arbetsoförmågan styrkt med ett läkarintyg. Kravet är att du står till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande.

Du lämnar själv in en ansökan om ersättning från AFA Försäkring, tidigast från dagen då du blivit nekad sjukpenning från Försäkringskassan. Arbetsgivaren har inget ansvar i att förmedla detta.

Anmälan

Du som medarbetare anmäler själv via e-tjänst på afaforsakring.se.

Ersättningar och bidrag till arbetsgivare

Du som arbetsgivare kan ansöka om arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd från Försäkringskassan och rehabiliteringsstöd från AFA Försäkring.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan ansöka om stöd hos Försäkringskassan för generella insatser som kan förebygga eller förkorta sjukskrivning. Stödet ska syfta till att arbetsgivaren kan ta in experthjälp, till exempel företagshälsovården, för att utreda, planera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder.

Meningen är att åtgärderna ska leda till att medarbetaren kan vara kvar i arbete eller förkorta en pågående sjukskrivning. Ersättningen kan användas för att arbeta med medarbetarens plan för återgång.

Arbetsgivaren kan bara få tillbaka halva kostnaden och högst 10 000 kronor per medarbetare och år, och högst 200 000 kronor per år totalt.

Ansök hos Försäkringskassan.

Rehabiliteringsstöd AGS-KL Rehab

Om din medarbetare genomgår en arbetslivsinriktad rehabilitering kan du som arbetsgivare ansöka om ersättning för upp till hälften av kostnaderna för insatserna. Rehabiliteringsstöd kan betalas ut om medarbetaren fått hjälp med insats inom beroendebehandling, stöd från legitimerad psykolog eller psykoterapeut, kurser inom stress och livsstilsförändring eller kurs för omskolning.

Ansök hos AFA Försäkring.

Bidrag för arbetshjälpmedel

Om en medarbetare på grund av en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver arbetshjälpmedel för att klara av sitt arbete kan medarbetaren och arbetsgivaren söka bidrag för det hos Försäkringskassan. En förutsättning är att personen varit anställd hos arbetsgivaren i minst 12 månader. Det gäller hjälpmedel som till exempel särskilda skärmar eller program till datorn för synskadade eller kompletterande lösningar till hörselapparat. Medarbetaren kan få upp till 50 000 kronor i bidrag. Om arbetsgivaren söker bidraget kan halva kostnaden återfås upp till 50 000 kronor.

Veta mer

Läs om lagar och föreskrifter

Läs om vilka lagar som gäller i arbetet vid förebyggande av sjukfrånvaro, sjukskrivning, rehabilitering och  arbetsanpassningar.