Språngbrädan i Sundsvall gör personalen friskare

Individuella hälsoplaner och överanställning av barnskötare – det har gjort personal vid sex förskolor i Sundsvall friskare och minskat behovet av timvikarier. Förskollärare Lena Berggren orkar numera jobba heltid och trivs på jobbet.

Lena Berggren har arbetat med barn i nästan 35 år. Efter en pressad period för några år sedan var hon beredd att ge upp och sluta jobba när hon fyllt 55. Idag har hon fyllt 56 och går till jobbet på Åsta förskola med glädje.

Anledningen är, enligt henne, att hon fick chansen att delta i projektet Språngbrädan.

Språngbrädan är en av flera insatser som startade efter att kommunens politiker gav verksamheten i uppdrag att minska korttidsfrånvaron inom förskolan.

Det var hösten 2016 och ett halvår senare var Språngbrädan igång. Målet var att få 20 personer som ofta var sjukskrivna att må bättre genom att öka deras fokus på återhämtning, kost och motion.

Det praktiska arbetet utfördes av hälsocoacher från ett externt företag. De inledde arbetet med en gemensam föreläsning för hela gruppen. Därefter fyllde alla i en hälsoenkät som i sin tur la grunden för en individuell hälsoplan. Språngbrädan erbjöd sedan aktiviteter efter vars och ens behov. Under projektåret träffade den anställda en coach under två timmar varje månad. Träffarna skedde på arbetstid.

Korttidsfrånvaron sjönk

I dag har Lena Berggren fått ordning på åtta av tio av de problem som hon räknade upp vid det inledande hälsosamtalet. Jobbet har blivit roligt igen och hon har lärt sig att ta det lite lugnare.

– Nu småspringer jag inte längre mellan arbetsuppgifterna och jag får hjälp av arbetskamraterna att värna mina raster.

Statistiken visar att korttidsfrånvaron inom de sex förskolor som deltog i Språngbrädan har minskat från 16 till 10 procent sedan hösten 2016.

Ekonomiskt lönsamt

Projektet var ekonomiskt lönsamt.  Att låta 20 personer delta i Språngbrädan under 2017 kostade kommunen 192 740 kronor. Enligt kommunens beräkningar skulle samma personers frånvaro plus kostnader för vikarier ha kostat 345 600 kronor.

Även åtgärden att överanställa sex barnskötare visade sig vara lönsam eftersom kommunen både minskade kostnaderna för sjukfrånvaro och antalet timvikarier. En poäng var också att några av de överanställda fick ägna en del av sin arbetstid åt att planera bemanningen dag för dag.

– När vi visade siffrorna trodde vissa att vi hade räknat fel, säger projektledaren och HR-strategen Gudrun Forslund, och konstaterar att alltför många saknar kunskap om hälsoekonomi.

Text: Birgita Klepke