Veta mer Arbetsanpassning

Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för att förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en tillfredsställande arbetsmiljö för alla. Ibland räcker inte det. Då behöver arbetsgivaren jobba med arbetsanpassningar för enskilda medarbetare.

Arbetsanpassning

Om arbetsanpassningar

Arbetsanpassningar – vad är det?

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är arbetsanpassningar en individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att en arbetstagare, med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, kan fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet. Den ska användas som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro, eller vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. Arbetsanpassningar är ett viktigt verktyg i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Arbetsanpassningen ska vara skälig och möjlig att genomföra.  

Läs mer i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering.

Ta vara på kompetensen

I och med anställningen uppstår ett lojalitetsåtagande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt Lagen om anställningsskydd. Det betyder att arbetsgivaren så långt det är möjligt ska se till att arbetstagaren kan arbeta kvar. Och arbetstagaren är i sin tur skyldig att medverka i sin rehabilitering. Genom olika arbetsanpassningar ökar möjligheten att medarbetaren kan arbeta kvar.

Läs mer i Lagen om anställningsskydd, LAS.

Arbetsgivarens ansvar

Genomför arbetsanpassningar

Den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. Det innebär att arbetet – om det är skäligt och möjligt – ska anpassas utifrån medarbetarens förutsättningar. Detta för att medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska kunna fortsätta arbeta utan risk för skador och ohälsa eller som en del av att sjukfrånvarande snabbare ska kunna komma tillbaka i arbete. Lagen är tydlig med det och forskning visar också att medarbetare som har möjligheter till arbetsanpassningar och stöd är sjukfrånvarande i lägre grad.

Arbetsanpassningar i vardagen

Arbetsanpassningar kan låta svårt men är något de flesta gör naturligt. Vissa dagar har vi mer energi och förmåga, då arbetar vi kanske lite mer intensivt. Andra dagar, när vi har mindre energi, kan vi behöva ta det lite lugnare. Ofta kan medarbetare eller gruppen med stöd av chef lösa behov av arbetsanpassningar på ett naturligt sätt.

Arbetsgivaren är inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter som en arbetsanpassning för att en medarbetare ska kunna behålla eller återfå arbetsförmåga. Trots detta går det ofta att göra anpassningar i arbetet för den enskilde medarbetaren.

Arbetsanpassa med omsorg

Möjlighet till arbetsanpassning gäller alla på arbetsplatsen och samtliga behöver känna till processen. Det är också viktigt att arbetsanpassningar genomförs med omsorg om alla som arbetar i verksamheten. En arbetsanpassning för en medarbetare ska inte innebära en ökad risk för någon annan medarbetare. Arbetsanpassningar ska inte heller påverka tredje part negativt. Hänsyn behöver tas till alla, även elevers, brukares och patienters rättigheter som styrs av andra lagstiftningar.

Film

Anpassningar kan göras på många sätt

Filmen förklarar vad arbetsanpassningar är och att det går att göra på många sätt. I filmen får vi träffa en forskare, chefer och medarbetare som berättar om sina erfarenheter och som ger inspiration till hur man kan tänka. Filmen ger exempel på arbetsanpassningar.

Gör så här

Undersök behov av arbetsanpassningar

Att undersöka hur behovet av arbetsanpassningar ser ut kan exempelvis göras vid enskilda medarbetarsamtal, naturliga samtal i vardagen eller vid ett särskilt inbokat möte. Skyddsombudet kan vara med som stöd till chef i arbetet med att undersöka behovet av arbetsanpassningar eller till medarbetare som är i behov av arbetsanpassning.

Testa olika arbetsanpassningar, utvärdera efter en tid och justera om det behövs. Med tidiga arbetsanpassningar kan ni ta tillvara på arbetsförmåga och minska risk för ohälsa och sjukfrånvaro.

En god arbetsmiljö för alla

Grunden för att förebygga ohälsa och olycksfall och för att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö för alla är det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det ska vara en naturlig del på arbetsplatsen och i organisationen. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Om det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet inte räcker till kan stöd, arbetsanpassningar och arbetshjälpmedel behövas för enskilda medarbetare. Det behövs till exempel vid en nedsatt arbetsförmåga av något slag, och att arbetet ställer krav på motsvarande funktion.

Arbetsanpassningar kan handla om:

  • En socialsekreterare som under en period arbetar mer med utvecklingsfrågor för att minska mängden klientkontakter.
  • En lärare som under en period inte är mentor.
  • En administratör som får arbeta hemifrån.
  • En handläggare som får ergonomiska hjälpmedel som exempelvis en ståmatta eller ett underarmsstöd.
  • En bussförare som får en ergonomiskt utformad och anpassningsbar förarstol.
  • En undersköterska som får annat schema för att undvika långa pass.
  • Ett sjukvårdsbiträde som inte behöver utföra tunga lyft.

Tid

Arbetsanpassningens längd

De arbetsanpassningar som görs kan variera i längd beroende på anledningen. De kan vara tidsbegränsade för att medarbetarens nuvarande situation kräver det eller en varaktig anpassning om medarbetaren har en bestående nedsatt arbetsförmåga.

Tidsbegränsade anpassningar

Arbetsanpassningar kan vara tidsbegränsade och fungera både förebyggande och främjande. De kan vara mycket värdefulla för att förhindra sjukfrånvaro och rehabilitering eller för att främja återgång i arbete efter en sjukfrånvaro. Det är viktigt att löpande följa upp och utvärdera hur det går. Du som chef kommer överens med din medarbetare om hur länge arbetsanpassningen ska prövas.

Varaktiga anpassningar

En nedsatt arbetsförmåga kan ibland innebära varaktiga avvikelser, exempelvis fysiska, kognitiva eller neurologiska som gör det svårt att hantera kraven i arbetet. En medarbetare som har en varaktig nedsatt arbetsförmåga kan då inte rehabiliteras i den betydelsen att arbetsförmågan återfås. I stället har arbetsgivaren ett ansvar att i möjligaste mån se till att en person med nedsatt arbetsförmåga får samma förutsättningar som sina kollegor att utföra sitt arbete genom olika arbetsanpassningar, stödinsatser och hjälpmedel.

Exempel

Arbetsanpassningar och stöd

Ibland räcker det att tänka kring de enkla frågorna Vad, Var, Hur och När för att hitta arbetsanpassningar och stöd som fungerar. Fler tips finns här.

Börja med att fundera kring generella arbetsanpassningar och stöd – de är ofta en hjälp oavsett orsak till den lägre arbetsförmågan.

Organisatoriskt

Arbetsinnehåll och arbetsmängd

  • Tydligt arbetssätt och vilket resultat som förväntas.
  • Tydlig prioritetsordning och vem som ansvarar vid oklarheter.

Återhämtning

  • Möjlighet till korta pauser och längre raster under arbetspasset.
  • Schema och arbetstid som möjliggör tillräcklig återhämtning.
  • Tydlighet om förväntningar på tillgänglighet utanför arbetstid.

Rutiner och riktlinjer

  • Rutiner för agerande i svåra situationer.
  • Rutiner för kommunikationen i arbetsgruppen.
  • Tydlig arbetsmiljöpolicy och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Socialt

Samarbeten

  • Tydligt definierade arbetsuppgifter i olika samarbeten.
  • Erkännande och feedback från chef och kollegor.
  • Närvarande, engagerat och tillitsfullt ledarskap.

Regler och rutiner

  • Konkretisera tysta regler och normer, hur vi vill vara mot varandra.
  • Tydliga spelregler när det gäller feedback, daglig kommunikation och kommunikation vid konflikter.
  • Rutiner och regler för digital kommunikation som till exempel mobilfria möten, vilka kanaler som ska användas när och hur tillgängliga vi förväntas vara utanför arbetstid.

Kognitivt

Arbetsuppgifternas utformning

  • Tydligt definierade arbetsuppgifter.
  • Tillräckligt med tid för att genomföra och avsluta arbetsuppgifterna.
  • Avsatt tid för annat utöver själva arbetsuppgifterna.

Arbetsteknik

  • Tydligt schema, rutiner, checklistor eller annat kognitivt stöd.
  • Möjlighet att arbeta med en uppgift i taget.
  • Möjlighet att växla mellan uppgifter som kräver olika mycket koncentration.

Psykiskt

Arbetsinnehåll och arbetsmängd

  • Regelbunden avstämning av arbetsbelastning.
  • Regelbunden avstämning av prioritering av arbetsuppgifter.
  • Delat ansvar för arbetsuppgifter.

Återhämtning

  • Möjlighet till korta pauser och längre raster under arbetspasset.
  • Schema och arbetstid som möjliggör tillräcklig återhämtning.
  • Arbeta med en uppgift i taget.

Fysiskt

Arbetsplatsens fysiska utformning

  • Möjlighet att jobba i en lugn miljö utan onödiga intryck eller andra människor runt omkring.
  • Tillräckligt med utrymme för att genomföra arbetsuppgifter på ett ergonomiskt sätt.
  • Stol och skrivbord i rätt höjd.

Arbetsuppgifternas utformning

  • Minimera tung manuell hantering.
  • Minimera långvarigt arbete i samma position, som till exempel framåtböjd, armar ovanför axelhöjd, knästående.
  • Pauser för fysisk återhämtning.

Arbetsteknik

  • Öka kunskap om ergonomiska arbetssätt.
  • Skapa påminnelser för att checka av aktuell arbetsställning.
  • Tydliga säkerhetsrutiner, checklistor eller annat fysiskt stöd.

Utrustning och hjälpmedel

  • Ändamålsenliga arbetsredskap och hjälpmedel.
  • Väl fungerande maskiner och utrustning.
  • Digitala hjälpmedel som stödjer arbetsuppgiften.

Lika villkor

Samma rättigheter

Samtliga medarbetare på en arbetsplats ska ha samma möjligheter och rättigheter till att kunna få ta del av arbetsanpassning när det krävs och är skäligt. Detta följer av grundprincipen om likabehandling som diskrimineringslagen bygger på. Förenklat uttryckt ska en arbetsplats lämpa sig för alla, oavsett kön, ålder, etnicitet etc.

När det gäller medarbetare som har en funktionsnedsättning innebär diskrimineringslagstiftningen att arbetsgivaren om det är möjligt ska erbjuda skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, så att medarbetaren hamnar i en jämförbar situation med övriga som har samma arbetsuppgifter.

Läs mer på sidan Lagar och föreskrifter.

Veta mer

Läs om arbetsförmåga

Arbetsförmåga är balansen mellan arbetets krav och medarbetarens förmåga. Läs om hur arbetsanpassningar kan göra att arbetsförmågan tas tillvara på bästa sätt.