Förebyggande sjukpenning fick anställda på fötter

När Lunds kommun prövade förebyggande sjukpenning blev resultatet över förväntan. Tre månader efter insatsen jobbade alla nio deltagarna.

Den förebyggande sjukpenningen erbjöds till en grupp anställda som var i riskzonen för att bli sjukskrivna för stressrelaterade sjukdomar. Den kombinerades med ett individuellt anpassat träningsprogram där deltagarna fick fysisk och mental träning. Programmet genomfördes i november och december 2017.

Suntarbetsliv frågade företagshälsan, en chef och en deltagare vad framgången bestod i, tre månader efter insatsen.

Annika Berntsson, företagssköterska – hur har ni gått tillväga?

– Det här erbjudandet gick ut till alla chefer i barn- och skolförvaltningen. Jag var ute och presenterade idén för dem, tillsammans med HR. Cheferna fick sedan föreslå kandidater till programmet. Det är ju de som kan se vilka som visar tidiga symptom på stressrelaterad ohälsa.

– De anställda som föreslagits av cheferna fick sedan träffa vår företagsläkare. Han skrev individuella underlag för var och en som Försäkringskassan sedan godkände.

Deltagarna fick delta i ett sex veckors program på förmiddagarna. Vad innehöll programmet?

– Det innehöll fysisk träning på en träningslokal. Deltagarna fick också bland annat mentalt stöd i form av mindfulness och samtal med psykolog på företagshälsovården.

– Förvaltningen hade anslagit pengar till vikarier på heltid. När deltagarna gick tillbaka till jobbet på eftermiddagarna fanns vikarien alltså kvar där som en extra resurs.

Har ni kunnat se några resultat?

– Ja, det har vi. Jag bjöd in till en återträff tio veckor senare. Då kunde vi se att alla som deltog fortfarande upplevde att de hade en god hälsa. I sex av fallen kan vi tydligt se att vi har förhindrat en långtidssjukskrivning. De personerna arbetar heltid idag. Alla deltagare arbetar idag.

Har det sparat pengar för kommunen också?

– Absolut. En anställd som blir långtidssjukskriven kostar omkring en halv miljon kronor per år för arbetsgivaren. Hela projektet kostade inte mer än så, inklusive kostnaden för vikarier. Om sex personer har klarat sig från sjukskrivning har man sparat mycket personligt lidande, och dessutom nästan tre miljoner kronor för kommunen.

Anna-Karin Rhodin, rektor för Backaskolan i Lund, hade fyra av sina 70-talet medarbetare med i programmet.

Vad betydde det här programmet för dig som chef?

– Det är ett stöd för mig att ha något att erbjuda dem som kan behöva hjälp att komma igen. Det jag gillar med programmet är att det tog hänsyn till hela människan.
Linda Andersen, förskollärare, var en av dem som deltog.

Vad var bäst med programmet?

– Att få tid att använda de där verktygen man vet att man borde använda, men inte har tid för – sådant som mindfulness, meditation och promenader. Det var också bra att träffa andra i samma situation. Vi hade många bra samtal i gruppen.

Hur mår du nu, tre månader efteråt?

– Jag har fått en bättre framtidstro! Jag hoppas verkligen de gör det här permanent i kommunen. Jag vet många som skulle ha nytta av det, lika mycket som jag hade.

Text: Åsa Hammar

Ekonomiskt stöd ger rehabiliteringen fart

I Säffle får fler sjukskrivna numera samtalsstöd under rehabiliteringen. Hälften av kostnaderna betalas av ett stöd som arbetsgivare kan söka från AFA Försäkring. Det är bra för ekonomin och har dessutom gett bättre kvalitet, anser Pamela Dahlin, PA-konsult i kommunen.

AFA Försäkring erbjuder ekonomiskt stöd för rehabilitering till arbetsgivare i kommun och regionsektorn. Många använder sig av stödet, men ännu fler skulle kunna ta del av det.

Pamela Dahlin, PA-konsult i Säffle, fick upp ögonen för rehabiliteringsstödet genom en tidningsartikel.

Säffle kommun har omkring 1 500 anställda och sjuktalen är höga, precis som i många andra kommuner. En stor del av sjukskrivningarna är kopplade till psykisk ohälsa. Därför var det naturligt att satsa på att erbjuda flera medarbetare behandlingssamtal, berättar hon.

Förra året sökte kommunen på prov ekonomiskt stöd för alla behandlingssamtal som medarbetare behövde. Det visade sig vara enkelt och lönsamt.

– Vi har hämtat hem väldigt mycket pengar på det, säger Pamela Dahlin. Det är smidigt och oproblematiskt. Vi har en bra dialog med AFA och vi har aldrig fått avslag. Vi är jättetacksamma för den här möjligheten.

Halva kostnaden betald

Rehabiliteringsstödet innebär att arbetsgivare inom kommun- och regionsektorn kan få hälften av kostnaderna betalda för insatser för arbetslivsinriktad rehabilitering eller för att förebygga sjukskrivning.

Det går att få ersättning för:

• Behandlingssamtal hos legitimerad psykolog/terapeut.
• Rehabilitering vid missbruk och beroendebehandling.
• Övrig rehabilitering där vissa förutsättningar är uppfyllda.

Arbetstagaren behöver inte vara sjukskriven, utan stödet kan också gälla en insats som syftar till att undvika sjukskrivning.

Söker också för förebyggande insatser

– Ganska många söker för förebyggande insatser för anställda som visar symptom, men som fortfarande är på arbetsplatsen. Det kan vara samtalsstöd, och också kurser som handlar om att till exempel hantera stress eller förändra sin livsstil, berättar Anna Mia Olofsson, samordnare av stödet på AFA Försäkring. Den anställdas problem behöver inte vara orsakade av arbetet, fortsätter hon.

– Det kan även vara sorg eller privata livskriser som påverkar möjligheten att arbeta.

Det går också att söka ekonomiskt stöd i upp till sex månader efter att rehabiliteringen har dragit igång.

Text: Margareta Edling

Återgång i arbete – många behöver hjälpas åt

Samverkan mellan arbetsgivare och primärvård behövs vid rehabilitering. Men vad underlättar eller försvårar sådan samverkan? Det har en grupp forskare nu undersökt.

Bra samverkan mellan arbetsgivare, anställd och primärvården är en viktig förutsättning för att medarbetare ska kunna återgå till arbete efter en längre sjukskrivning.

Och ett tydligt innehåll av insatserna och bra rutiner för vilka som ska få del av dem banar väg för ett gott resultat. Det här gäller särskilt den som drabbats av psykisk ohälsa.

Det menar forskaren Elisabeth Björk Brämberg vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet (KI). Tillsammans med kollegor från KI och universiteten i Linköping och Uppsala har hon nyligen avslutat en studie om hur en sådan samverkan kan fungera i praktiken.

Forskarna intervjuade ett femtiotal personer – arbetsgivare, rehabkoordinatorer, läkare från primärvården och företrädare för Försäkringskassa respektive Företagshälsa – i tre regioner. De intervjuade också nio anställda som hade deltagit i samverkan mellan vård och arbetsgivare efter att ha varit sjukskrivna för psykisk ohälsa. Studien omfattar också en fokusgrupp.

Forskarnas etiska analys visar att urvalsprocessen för insatser varierar stort. Vem ska få del av insatserna? När och hur ska de ske?

De noterade också en risk att samverkande insatser ges på olika villkor, och att alla medarbetare inte får samma möjlighet till kontakt med sin arbetsgivare.

Samarbete inte självklart

Som distriktssköterska vet Elisabeth Björk Brämberg att samarbete med arbetsgivaren inte är självklart för alla inom primärvården.

– Det finns en stark norm att vårdpersonal ska agera som patientens företrädare, vilket har lett till en tradition av att vilja ”skydda” den anställde mot arbetsgivaren, säger hon.

Frågan är komplex, menar hon.

– Arbetsgivaren behöver få en bild av hur medarbetaren mår för att kunna fatta rätt beslut om rehabilitering. Samtidigt är uppgifter om hälsa och privatliv integritetskänsliga och kräver medarbetares samtycke.

Rehabkoordinator kan underlätta samarbete

För att överbrygga detta rekommenderar hon att medarbetaren träffar en rehabkoordinator, vars uppgift bland annat är att underlätta kontakten med arbetsgivaren.

Därefter kan rehabkoordinatorn kalla till ett trepartssamtal mellan arbetstagare, arbetsgivare och primärvård.

– Vi vet sedan tidigare att trepartssamtal är en bra modell. Den öppna dialogen under samtalet gör det möjligt att fånga upp delade meningar och olika förväntningar. Något som tyvärr ofta prioriteras bort, säger hon.

Elisabeth Björk Brämberg betonar också vikten av att alla parter är överens om rehabiliteringens mål: att medarbetaren ska återgå i arbete.

Text: Birgita Klepke

Utmattning – det går att komma tillbaka

Det går att komma tillbaka i arbete och ett normalt liv efter att ha drabbats av utmattningssyndrom. Men det tar lång tid, och kräver ett bra samarbete mellan alla de instanser de drabbade är beroende av.

Institutet för stressmedicin i Göteborg (ISM) har framgångsrikt behandlat omkring 1200 patienter för utmattningssyndrom under åren 2005 till 2016.

Kristina Glise är överläkare och utvecklingsledare vid ISM.
Nu följer hon och ett par kollegor upp hur det har gått för ungefär hälften av patienterna. Hon berättade om uppföljningen under ett seminarium om rehabilitering i november 2018.

Debuten ofta dramatisk

Utmattningssyndrom orsakas av för hög stressbelastning under lång tid. De tidiga symptomen är trötthet, sömnstörningar och nedstämdhet. För de som sedan insjuknar i utmattningssyndrom handlar det om svår utmattning, kognitiv nedsättning, minskad stresstolerans och allvarliga sömnstörningar.

Debuten för själva utmattningssyndromet är ofta akut och ganska dramatisk, med till exempel panikångestattacker, total orkeslöshet och svårigheter att orientera sig i tid och rum.

Men det går alltså att komma igen, även om det kan ta lång tid.

– Återhämtningen kan ta flera år, sa Kristina Glise.

Kartlade orsakerna

De flesta av patienterna på ISMs mottagning fick med tiden allt mindre symptom. Men efter ett års behandling var mer än 60 procent fortfarande sjukskrivna. Och efter sju år hade många fortfarande symptom. De som hade haft symptom länge innan de sökte hjälp, har haft ett längre sjukdomsförlopp.

Behandlingen handlade om några till synes enkla saker. Det här gjorde läkarna:

• Kartlade orsakerna till patienternas stress.
• Minskade stressbelastningen, ofta med hjälp av sjukskrivning.
• Gav råd om regelbundna levnadsvanor vad gäller mat, sömn och fysisk aktivitet.
• Följde upp att patienterna följde råden.

Tiden bästa återhämtningen

I behandlingen på ISM ingick också en arbetsgivarkontakt för att se till att återkomsten till arbete skedde stegvis och med de anpassningar som behövdes.

En del patienter erbjöds också samtalsterapi för att få hjälp att minska på känslorna av skam och skuld.

Det verkar inte gå att skapa någon genväg till tillfrisknande, när man väl har erbjudit de saker man vet hjälper till. Mottagningen provade att korta sjukskrivningstiden och sätta in extra åtgärder – men det gjorde ingen skillnad alls, berättade Kristina Glise.

– Idag tänker vi att det kan vara själva tiden som är den bästa återhämtningen, sa hon.

Text: Åsa Hammar

Lagom belastning får kroppen att trivas

Lagom är bäst. Lite fysisk belastning på jobbet är bara bra. Minst värk har de som varken rör sig för lite eller för mycket. Bra ledarskap och att ha inflytande hjälper också mot värk och belastningsbesvär.

Åtta av tio svenskar får någon gång ont i ländryggen. I kommuner och regioner är värk och belastningsskador det näst största arbetsmiljöproblemet, endast toppat av stress och utmattning.

Centrum för belastningsskadeforskning, CBF, vid Högskolan i Gävle presenterade tio års forskning om kroppen i arbete och vila, under ett seminarium på SKR i april 2018. Forskningen har handlat om hur man kan få ett hälsosamt arbetsliv som inte ger anställda problem med muskler och leder.

Det här är vad forskningen kommit fram till i korta drag:

Förr handlade det mycket om att reducera belastningen. Nu ser man att sambanden är mer komplexa än man tidigare trott. Hur vila och arbete kombineras, och hur man har det psykiskt och socialt på jobbet, spelar stor roll för värk och belastningsorsakade besvär.

Att röra sig för lite är inte bra. Det kan vara farligt att sitta för mycket. Det ökar risken för diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa cancerformer.

Men det är inte heller bra att röra på sig för mycket. Ett forskningsprojekt visade att de som hade minst besvär med värk satt mellan sex och åtta timmar per dag.

Dessutom har sittperiodernas längd betydelse. Ju mer man sitter i korta perioder, desto mindre risk för stark smärta.

Psykosociala faktorer spelar en oväntat stor roll för värk och smärta. Bra ledarskap och inflytande är hälsosamt även när det gäller muskler och leder

Text: Michael Nyhaga

Att kunna arbeta fast man har ont

Att ha ont under långa perioder kan göra det svårt att sköta ett jobb. Kan strukturerade samtal mellan chef och anställd hjälpa en sådan person tillbaka till jobbet? Det ska en grupp forskare undersöka.

Enligt Läkemedelsverket har ungefär 40 procent av alla svenskar långvarig eller återkommande smärta.

Det finns bra vård för smärtpatienter i form av KBT, träningsprogram, sjukgymnastik med mera. Men de får sällan arbetsinriktad rehabilitering.

 – Inom medicinsk rehabilitering för smärtpatienter handlar det mycket om livskvalitet, vardagslivet och fysisk aktivitet. Det saknas fortfarande en tydlig struktur för insatser riktade mot arbete, säger Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap och ansvarig forskare bakom studien.

KOF – ett strukturerat samtal

Tidigare forskning visar att samtal mellan arbetsgivare och anställd kan hjälpa smärtpatienter tillbaka till jobbet.

– Vi vet ganska mycket om att arbetsplatsnära insatser och samverkan med chefer underlättar återgång till arbete. Men vi vet också att det inte görs i så stor utsträckning. Det viktiga är att hitta strategier och verktyg som vi vet fungerar, säger Therese Hellman.

KOF, Krav- och funktionsschema, är en strukturerad genomgång av balansen mellan arbetskrav och vad en anställd förmår på sex olika områden. Legitimerad vårdpersonal leder samtalet, exempelvis en arbetsterapeut eller psykolog. Många företagshälsor använder redan KOF.

KOF-metoden kan vara till stor hjälp även för chefen, inte bara för den anställde.

– Den skapar en samsyn på arbetets krav. Det bidrar i sin tur till att chefen förstår vilka anpassningar som behöver göras för att få personen i arbete. Chefen får också upp ögonen för hur stora krav som ställs och insikter om vad den anställde faktiskt gör, säger Therese Hellman.

Enkäter och intervjuer

I studien deltar 50 personer med långvarig smärta som haft KOF-samtal med sin chef tillsammans med en person från vården. De jämförs med lika många smärtpatienter som inte haft några sådana samtal. Några av deltagarna är sjukskrivna, andra är i arbete på hel- eller deltid. Dessutom intervjuar forskarna ett antal chefer och anställda med långvarig smärta som haft samtal enligt modellen. Studien planeras vara klar 2021.

Text: Michael Nyhaga

Arbetet viktigt för många med psykisk ohälsa

Många med svår psykisk ohälsa vill arbeta. Flexibilitet och bra stämning på arbetsplatsen är viktiga faktorer för att det ska fungera, visar forskning.

Många av dem som har allvarliga psykiska besvär – som bipolaritet, psykoser eller svåra depressioner – arbetar inte. Forskare vid Mälardalens högskola har därför försökt hitta faktorer som kan underlätta för dem att jobba. Inte minst för att det skulle kunna få dem att må bättre.

– De som arbetar har bättre självkänsla och känner att de tillhör ett socialt sammanhang, säger Magnus Elfström, fil dr i psykologi och ansvarig forskare bakom studien.

Forskarna bad ett antal personer inom den psykiatriska öppenvården svara på frågor om vad de behöver från vården, arbetsgivare och sig själva för att kunna arbeta. De flesta av dem hade varit i kontakt med psykvården länge och hade svåra besvär.

Ville gärna jobba

Av dem som svarade hade fler arbete än forskarna förväntat sig. Ungefär hälften hade arbetat det senaste året. De flesta som svarade, drygt 70 procent, ville också arbeta, trots sina besvär.

– Samtidigt tvivlade över hälften av dem på sin förmåga att planera, kunna påverka sitt självförtroende och åstadkomma saker, säger Magnus Elfström.

Socialt stöd, struktur och flexibilitet

Stöd på arbetsplatsen var betydelsefullt.

– De som kände att de fått stöd på sina arbetsplatser, som känt sig accepterade och inkluderade, hade oftare jobbat det senaste året, säger Magnus Elfström.

Det handlade inte bara om stöd från chefer utan också om arbetskamraternas roll för känslan av sammanhållning och för att känna sig accepterad på arbetsplatsen. Som exempel på bra arbetsklimat nämnde deltagarna att det finns en förståelse för psykisk ohälsa som både resurs och svårighet och att inga kränkningar förekommer.

Svarspersonerna ansåg också att det var viktigt med en förståelse från arbetsgivaren när det gäller anpassning av arbetstider och möjlighet att kunna stanna hemma från jobbet vissa dagar. Många av dem såg också gärna att chefen tar ansvar för arbetsklimatet och hjälper till med att strukturera deras arbete.

Text: Michael Nyhaga

Anpassa arbetet med dialog

Alla arbetsgivare har ett ansvar enligt lag att anpassa arbetet för medarbetare som riskerar att bli sjukskrivna, och för sjukskrivna som ska tillbaka i arbete. Men hur gör man? Nu finns ett stöd för det.

Arbetsplatsdialog AD-A är ett metodstöd som bland annat består av en serie frågor, tänkta att användas av arbetsgivaren vid rehabiliteringssamtal. De är utformade framför allt för samtal med medarbetare med psykisk ohälsa.

Frågorna kan användas förebyggande för medarbetare som fortfarande jobbar, och för sjukskrivna på väg tillbaka i arbete. Svaren blir underlag till en åtgärdsplan, som arbetsgivaren ansvarar för att följa upp regelbundet tillsammans med medarbetaren. På så sätt blir metodstödet en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Det här ger struktur och något att hålla sig i för båda parter, och underlättar arbetet med att skapa en bra anpassning eller rehabilitering, säger Therese Eskilsson, initiativtagare till AD-A.

Hon är forskare vid Umeå universitet och har en del av sin tjänst på Stressrehab i Umeå, en specialistmottagning för patienter som drabbats av utmattningssyndrom. Therese Eskilsson presenterade AD-A vid ett seminarium på AFA Försäkring i december 2019.

 

Mer jämlik arbetsplatsdialog

Frågorna handlar både om vad arbetsgivaren och medarbetaren behöver göra.

– På så sätt blir samtalet mellan medarbetaren och arbetsgivaren mer jämlikt. Många sjukskrivna upplever en stor ojämlikhet vid den här typen av samtal, säger Therese Eskilsson.

I metodstödet finns inom varje område exempel på anpassningar av arbete. Det finns också en mall att fylla i för åtgärdsplanen.
Arbetsplatsdialog AD-A har utvecklats gemensamt av forskare vid Umeå universitet och kliniskt verksamma vid Region Västerbotten. Umeå kommuns personalavdelning har också hjälpt till.
AD-A används sedan hösten 2019 av fyra kommuner i Västerbotten, och uppskattas av både chefer och medarbetare där. Det visar en första utvärdering som Therese Eskilsson och hennes forskargrupp har gjort.

Text: Åsa Hammar

Språngbrädan i Sundsvall gör personalen friskare

Individuella hälsoplaner och överanställning av barnskötare – det har gjort personal vid sex förskolor i Sundsvall friskare och minskat behovet av timvikarier. Förskollärare Lena Berggren orkar numera jobba heltid och trivs på jobbet.

Lena Berggren har arbetat med barn i nästan 35 år. Efter en pressad period för några år sedan var hon beredd att ge upp och sluta jobba när hon fyllt 55. Idag har hon fyllt 56 och går till jobbet på Åsta förskola med glädje.

Anledningen är, enligt henne, att hon fick chansen att delta i projektet Språngbrädan.

Språngbrädan är en av flera insatser som startade efter att kommunens politiker gav verksamheten i uppdrag att minska korttidsfrånvaron inom förskolan.

Det var hösten 2016 och ett halvår senare var Språngbrädan igång. Målet var att få 20 personer som ofta var sjukskrivna att må bättre genom att öka deras fokus på återhämtning, kost och motion.

Det praktiska arbetet utfördes av hälsocoacher från ett externt företag. De inledde arbetet med en gemensam föreläsning för hela gruppen. Därefter fyllde alla i en hälsoenkät som i sin tur la grunden för en individuell hälsoplan. Språngbrädan erbjöd sedan aktiviteter efter vars och ens behov. Under projektåret träffade den anställda en coach under två timmar varje månad. Träffarna skedde på arbetstid.

Korttidsfrånvaron sjönk

I dag har Lena Berggren fått ordning på åtta av tio av de problem som hon räknade upp vid det inledande hälsosamtalet. Jobbet har blivit roligt igen och hon har lärt sig att ta det lite lugnare.

– Nu småspringer jag inte längre mellan arbetsuppgifterna och jag får hjälp av arbetskamraterna att värna mina raster.

Statistiken visar att korttidsfrånvaron inom de sex förskolor som deltog i Språngbrädan har minskat från 16 till 10 procent sedan hösten 2016.

Ekonomiskt lönsamt

Projektet var ekonomiskt lönsamt.  Att låta 20 personer delta i Språngbrädan under 2017 kostade kommunen 192 740 kronor. Enligt kommunens beräkningar skulle samma personers frånvaro plus kostnader för vikarier ha kostat 345 600 kronor.

Även åtgärden att överanställa sex barnskötare visade sig vara lönsam eftersom kommunen både minskade kostnaderna för sjukfrånvaro och antalet timvikarier. En poäng var också att några av de överanställda fick ägna en del av sin arbetstid åt att planera bemanningen dag för dag.

– När vi visade siffrorna trodde vissa att vi hade räknat fel, säger projektledaren och HR-strategen Gudrun Forslund, och konstaterar att alltför många saknar kunskap om hälsoekonomi.

Text: Birgita Klepke

Friskare medarbetare i Södertälje kommun

Träning på arbetstid, aktiv sjukskrivning och workshoppar i arbetsgrupper med hög sjukfrånvaro – så har Södertälje kommun lyckats få friskare medarbetare på bara två år. 

Foto: Johan W Avby

Södertälje kommun brottas med höga sjuktal, liksom många andra kommuner och regioner. Hösten 2015 bestämde sig politikerna för att börja arbeta mer systematiskt med att öka arbetshälsan. Då beslöt personalutskottet att avsätta pengar för ett treårigt projekt, Hållbar hälsa.

Målet är att öka arbetshälsan – inte att arbeta för att sänka sjuktalen till någon särskild siffra.

– Även om sjukfrånvaron går att mäta, så kan det finnas en sjuknärvaro och människor som inte mår bra på arbetsplatsen. Så att bara titta på sjukfrånvaro kan bli tokigt. Arbetshälsa är mycket mer än det, säger projektledaren Zara Kvist Lindgren.

Det är framför allt tre åtgärder som sänkt sjukfrånvaron i Södertälje kommun:

• Workshops i arbetsgrupper med hög sjukfrånvaro om orsaker och vad man kan göra åt sjuktalen.
• Träning på arbetstid tio minuter per dag.
• Aktiv sjukskrivning – en aktiv dialog mellan chefen och den sjukskrivne under sjukskrivningen.

Medarbetare föreslår lösningar

Zara Kvist Lindgren har varit ute på de arbetsplatser där man har de högsta sjuktalen och hållit workshoppar med chefer och medarbetare där.

– Det har handlat om att ge kunskap om sjukfrånvaro och skapa en medvetenhet om de här frågorna. Men också om att fråga de som arbetar där vad de har för förslag på vad man kan göra för att skapa en mer hälsofrämjande arbetsplats, säger hon.

Hon har strävat efter att diskussionerna ska handla om hur man kan öka arbetshälsan på flera nivåer: på organisations-, grupp- och individnivå.

Träning som arbetsuppgift

Ett par arbetsgrupper testar träning på arbetstid. Försöket görs på ett äldreboende och två förskolor. Träningen är på tio till femton minuter per dag. Den är en arbetsuppgift bland andra och inget fritt val.

Några medarbetare på arbetsplatserna har fått utbildning för att hålla i passen, som är enkla och utformade så att alla ska kunna vara med.

Aktiv sjukskrivning

Alla Södertälje kommuns chefer har också fått utbildning i så kallad aktiv sjukskrivning. Systemet innebär att den som är sjuk ringer sin närmaste chef och sjukanmäler sig första dagen. Dagen efter ringer chefen upp och hör efter hur man mår, och när man tror att man kan komma tillbaka. Den som är hemma ska också känna att han eller hon är viktig och behövs på jobbet.

– Alla våra chefer jobbar nu aktivt med frågan om ökad arbetshälsa, och har gjort ett fantastiskt jobb med detta. Nu gäller det att hålla i och jobba långsiktigt, säger Zara Kvist Lindgren.

Text: Åsa Hammar