Veta mer Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Här kan du läsa om vad det är, hur vi påverkas och hur man kan jobba för att minska risken för psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Om psykisk ohälsa
Med rätt stöd kan fler arbeta
Den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro är olika former av psykisk ohälsa. Med ökad kunskap om hur ohälsa på arbetsplatsen kan förebyggas genom rätt stöd och arbetsanpassningar, kan fler arbeta efter sin förmåga.
Olika diagnoser – liknande symptom
En stor del av sjukfrånvaron som har med psykisk ohälsa att göra beror på stress, som exempelvis kriser, akut stressyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och utmattningssyndrom. Andra stora diagnosgrupper bland de som är sjukfrånvarande för någon form av psykisk ohälsa är depression, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, specifika fobier eller tvångssyndrom. Andra fysiska besvär och olyckor ökar risken för psykisk ohälsa.
Symptomen kan vara ganska likartade trots att det rör sig om olika diagnoser. Det är exempelvis vanligt att personen har både ångest och är nedstämd. En person kan också ha flera samtidiga diagnoser.
Balans mellan krav och funktion
Arbetsförmågan är individuell och något som varierar naturligt över tid. Om det är en bra balans mellan arbetets krav och medarbetarens förmåga att hantera kraven så kan man säga att individen har en god arbetsförmåga.
En stor andel av personer med psykisk ohälsa arbetar. Behovet av sjukfrånvaro och individens arbetsförmåga beror på vilka funktioner som är påverkade och vilka krav som arbetet ställer, oavsett en eller flera diagnoser. Och förstås vilka hjälpmedel och arbetsanpassningar som arbetsgivaren kan bidra med.
Påverkar olika funktioner
Psykisk ohälsa yttrar sig på olika sätt och påverkar ofta olika funktioner. En del kan ha mildare besvär medan andra kan få svårt att fungera överhuvudtaget. En person med psykisk ohälsa kan känna sig mer sårbar inför andras svårigheter och få svårt att hålla distans, vilket kan leda till ännu större uttröttning. Här ser du vanliga funktioner som kan vara påverkade:
Om de kognitiva funktionerna är påverkade är det vanligt att ha svårt med:
- Uppmärksamhet – som att hålla fokus, orka lyssna klart och läsa en text.
- Minne – som att komma ihåg instruktioner och arbetsuppgifter, minnas överenskommelser eller hålla tråden.
- Planering – att planera och prioritera arbetet eller hålla deadlines.
- Organisering – genom att se i vilken ordning saker ska göras och kunna ha flera bollar i luften samtidigt.
- Bearbeta information – och att hålla flera processer igång samtidigt.
- Problemlösning – kan handla om att hitta bra lösningar på problem, lösa komplexa uppgifter och se helheten.
- Initiativförmåga – kan visa sig genom motivation, förmåga att agera och ta tag i saker som behöver göras.
- Fatta beslut – exempelvis att kunna välja mellan olika alternativ och välja ett av dem.
- Central koherens – handlar om att få ihop delar till en helhet som att många träd bildar en skog.
När den sociala funktionen påverkas kan det vara svårt att:
- Delta i möten då det kräver förmågan att lyssna aktivt, kunna kommunicera enskilt och i grupp och hantera många intryck.
- Delta i sociala sammanhang eftersom det kräver förmåga till samspel och att ta hänsyn till sociala signaler.
- Samarbeta då det kräver en förmåga att förstå andra människors perspektiv och behov och att kunna vara flexibel.
En människa som är psykisk och emotionellt påverkad kan ha svårt med att:
- Sätta gränser – genom att kunna säga nej och vara tydlig i sin roll gentemot andra.
- Hantera krav – som mängden arbetsuppgifter, tidplaner, tidspress och komplexa arbetsuppgifter.
- Uthållighet – kan handla om att orka arbeta en hel dag, arbeta under lång tid utan att bli uttröttad.
- Hantera tankar och känslor – på ett balanserat sätt och klara av humörsvängningar.
- Hantera emotionellt krävande situationer som exempelvis att ha svåra samtal, hantera konflikter och ställas inför etiskt svåra beslut. Ju högre den totala belastningen är desto svårare är det att hantera emotionella krav.
När energi och ork saknas påverkas det mesta:
- Heldagsarbete kan medföra en mental trötthet som leder till svårigheter att börja, utföra eller avsluta saker.
- Sömnsvårigheter är vanligt när man inte mår bra och leder naturligt till ökad trötthet och bristande ork.
- Ökad koncentration resulterar ofta i trötthet. Vid psykisk ohälsa försämras ofta de kognitiva förmågorna.
- Fysiskt tungt arbete är svårare att orka med när energinivåerna är låga.
Friskfaktorer och orsaker till ohälsa
Att ha ett arbete att gå till är hälsofrämjande i sig. Det finns faktorer i arbetslivet som främjar hälsa och som får oss att må bra. Samtidigt finns det orsaker till att vi kan må dåligt och drabbas av psykisk ohälsa. Förklaringen till ohälsa är sällan enkel. Orsaker kan finnas både i de förutsättningar vi har med oss från födelsen och våra tidiga år, till våra nuvarande arbets- och livsvillkor. I ett arbetssammanhang är det bra att ha denna mer övergripande förståelse även om själva stödet i arbetet handlar om vad som kan göras på arbetsplatsen.
Faktorer som får oss må bra på jobbet
- Rättvist, stödjande, inkluderande ledarskap
- Socialt stöd av kollegor
- Kontroll i arbetet
- Balans mellan arbete och fritid
- Balans mellan arbetsinsats och belöning
- Tydliga mål
- Anställningstrygghet
Orsaker till psykisk ohälsa på jobbet
- Höga krav och låg kontroll
- Brist på socialt stöd
- Upplevelse av orättvisa
- Obalans mellan ansträngning och belöning
- Psykiskt ansträngande arbete
- Konflikter, trakasserier och mobbning
- Negativa livshändelser
Signaler på psykisk ohälsa
De konkreta signalerna på arbetsplatsen kan vara många, olika och komplexa. Var uppmärksam på om någon medarbetares eller kollegas beteende förändras i något avseende. Här är exempel på signaler:
- Arbetar ofta övertid.
- Har inte tid att delta i möten och diskussioner.
- Kommer inte på fikaraster och tar sällan rast.
- Fastnar i problem och kommer inte vidare.
- Tappar engagemanget för sina arbetsuppgifter.
- Har ”sjuknärvaro” – är på arbetet trots sjukdom.
- Har upprepad korttidsfrånvaro – är ofta borta vissa dagar.
- Har osakliga klagomål på arbetskamrater och arbetsledning.
- Kan ägna sig åt trakasserier och mobbning av arbetskamrater.
- Visar bristande noggrannhet och ofta dåligt arbetsresultat.
- Är ofta uppe i varv.
- Säger sig vara helt slut efter arbetsdagen.
- Orkar inte med några fritidssysslor.
- Säger sig ha sömnbesvär.
- Börjar uttala tvivel på sin egen kompetens.
- Börjar få bristande självförtroende.
- Nedprioriterar återhämtning och avkoppling.
- Drar sig tillbaka socialt, är tyst och inåtvänd.
- Visar irritation, aggressivitet, kort stubin.
- Är trött och energilös.
- Har samarbetssvårigheter och visar allmänt missnöje.
- Uttrycker känsla av att inte vara utvilad trots en normal sömnlängd.
Stöd i processen
Vad kan du göra?
Det kan finnas många orsaker till psykisk ohälsa. Det går dock att minska risken för att någon ska drabbas av ohälsa på arbetet genom att jobba med friskfaktorer, det som får oss att må bra på arbetet. Det är också värdefullt att stärka arbetsförmågan hos medarbetare genom möjliga arbetsanpassningar så tidigt som möjligt.
Stöd
Under fliken Stöd i processen i menyn hittar du som chef stöd för att hålla samtal med din medarbetare och få hjälp med exempel på olika arbetsanpassningar.
Du som medarbetare hittar här ett självskattningstest för att reflektera över din nuvarande arbetsförmåga och även stöd inför samtal med din chef.
För dig som skyddsombud finns stödmaterial för samtal med kollegor och andra aktörer som är involverade i processen kring arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabiliteringen.
Börja gärna med att läsa om hur sjukfrånvaro kan förebyggas.
