Veta mer Arbetsanpassning

I och med anställningen uppstår ett lojalitetsåtagande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt Lagen om anställningsskydd. Det betyder att arbetsgivaren så långt det är möjligt ska se till att arbetstagaren kan arbeta kvar. Och arbetstagaren är i sin tur skyldig att medverka i sin rehabilitering. Genom olika arbetsanpassningar ökar möjligheten att medarbetaren kan arbeta kvar.

Läs mer i Lagen om anställningsskydd, LAS.

Arbetsanpassningar kan låta svårt men är något de flesta gör naturligt. Vissa dagar har vi mer energi och förmåga, då arbetar vi kanske lite mer intensivt. Andra dagar, när vi har mindre energi, kan vi behöva ta det lite lugnare. Ofta kan medarbetare eller gruppen med stöd av chef lösa behov av arbetsanpassningar på ett naturligt sätt.

Arbetsgivaren är inte skyldig att skapa nya arbetsuppgifter som en arbetsanpassning för att en medarbetare ska kunna behålla eller återfå arbetsförmåga. Trots detta går det ofta att göra anpassningar i arbetet för den enskilde medarbetaren.

Möjlighet till arbetsanpassning gäller alla på arbetsplatsen och samtliga behöver känna till processen. Det är också viktigt att arbetsanpassningar genomförs med omsorg om alla som arbetar i verksamheten. En arbetsanpassning för en medarbetare ska inte innebära en ökad risk för någon annan medarbetare. Arbetsanpassningar ska inte heller påverka tredje part negativt. Hänsyn behöver tas till alla, även elevers, brukares och patienters rättigheter som styrs av andra lagstiftningar.

Arbetsanpassningar kan handla om:

• En socialsekreterare som under en period arbetar mer med utvecklingsfrågor för att minska mängden klientkontakter.
• En lärare som under en period inte är mentor.
• En administratör som får arbeta hemifrån.
• En handläggare som får ergonomiska hjälpmedel som exempelvis en ståmatta eller ett underarmsstöd.
• En bussförare som får en ergonomiskt utformad och anpassningsbar förarstol.
• En undersköterska som får annat schema för att undvika långa pass.
• Ett sjukvårdsbiträde som inte behöver utföra tunga lyft.

Varaktiga anpassningar

En nedsatt arbetsförmåga kan ibland innebära varaktiga avvikelser, exempelvis fysiska, kognitiva eller neurologiska som gör det svårt att hantera kraven i arbetet. En medarbetare som har en varaktig nedsatt arbetsförmåga kan då inte rehabiliteras i den betydelsen att arbetsförmågan återfås. I stället har arbetsgivaren ett ansvar att i möjligaste mån se till att en person med nedsatt arbetsförmåga får samma förutsättningar som sina kollegor att utföra sitt arbete genom olika arbetsanpassningar, stödinsatser och hjälpmedel.

Samtliga medarbetare på en arbetsplats ska ha samma möjligheter och rättigheter till att kunna få ta del av arbetsanpassning när det krävs och är skäligt. Detta följer av grundprincipen om likabehandling som diskrimineringslagen bygger på. Förenklat uttryckt ska en arbetsplats lämpa sig för alla, oavsett kön, ålder, etnicitet etc.

När det gäller medarbetare som har en funktionsnedsättning innebär diskrimineringslagstiftningen att arbetsgivaren om det är möjligt ska erbjuda skäliga stöd- och anpassningsåtgärder, så att medarbetaren hamnar i en jämförbar situation med övriga som har samma arbetsuppgifter.

Läs mer på sidan Lagar och föreskrifter.